Ringorm...
Isabelle har ringorm, en ganska så ovanlig svampinfektion i pannan. Jag bara älskar när saker o ting händer på samma gång, varför?! Har man inte tillräckligt att tänka på, misshandel, ringorm, jobb osv.
Love it!
Misshandel...
Jag har inte haft ork eller känt att jag har haft tid till att sitta här o blogga på länge nu. Det har hänt en del de senaste dagarna som har gjort mig helt färdig både psykiskt o fysiskt. I torsdags så blev min äldsta dotter misshandlad i skolan och det kunde ha slutat riktigt illa. Pga av en dispyt eller tjejtjafs som jag tycker att det är o som finns överallt så valde Emmas klasskamrat att ringa eller skicka ett sms till sin storasyster. Vad hon har skrivit eller sagt, det vet jag inte. Men denna storasyster tyckte att det var helt ok att komma o hota min dotter o hennes klasskamrat och ta stryptag o trycka upp henne mot väggen. Jag tycker att denna 17 åring som gjorde detta borde ha bättre vett o veta bättre att man inte gör så här, varken mot min dotter eller någon annan. Jag trodde inte att detta var sant, jag undrade såklart vad E hade gjort för att förtjäna den här misshandeln o svaret var ordet mammut. Ja, hon hade kallat denna klasskamrat för mammut efter att hon själv blivit kallad för gris.
Jag förstår att E blev livrädd o jag e glad att hon hade sin kusin där som kunde hjälpa henne med lite trygghet, jag fick ett telefonsamtal av syster när detta precis har hänt. Jag förstod inte riktigt allvaret i det hela,jag var på väg ner till tandis med Isabelle o hämtade upp E på vägen. Då slog det mig att detta e allvarligt o jag måste reagera nu! Satt
o pratade med E's lärare en bra stund o han såg lika allvarligt på det här o hoppades att skoledningen skulle känna samma sak. Denna lärare e helt underbar, jag känner fullt förtroende för honom o att E i ett tryggt förvar när hon e med sin lärare. Borde ha varit det i gympasalen oxå där allt hände.
Det blev inte att jobba natt för mig, mitt hjärta sa att du ska vara hemma med din dotter efter en sådan här händelse vilket var helt nytt för mig.
Dagen efter, på fredagen så hade E, E o denna skolkamrat som går i samma klass ha möte med läraren o jag väntade utanför. Var ute o rökte en stund o fick höra att de nu var hos rektorn o jag rusade dit, jag ville ju oxå prata med denna person som har ansvaret att det inte ska förekomma våld på denna skola.
De talade om för mig att de såg allvarligt på denna händelse o det var så skönt att höra, alla skolor funkar ju inte så. De ville göra en polisanmälan på detta o jag talade om för dem att så fort jag hade pratat klart med dem så skulle jag dit, till polisen.
Jag åkte ner med E o hon berättade allt som hade hänt, tydligen behövs det bara en anmälan för en händelse. Så nu e det gjort, en polisanmälan. Jag hoppas att detta kommer att gå relativt fort för E's skull o även för min del. Jag vill att den här tjejen som e 17 år ska ha klart för sig att gör man en sådan här sak så kostar det oxå i straff, för denna person ska straffas för det hon har gjort på något sett.
Kommer att uppdatera om vad som händer efter detta, det ska bli ett förhör först.
Grrrr.....säger jag bara o jag e inte ensam!
11 år tillsammans...
Ja, idag firar vi 11 år tillsammans, imorgon firar vi fem år som gifta. Mycke har hänt under dessa 11 år som känns som en evighet. Jag glömmer aldrig den dagen då vi blev tillsammans, jag hade precis fyllt 22 o Micke var 26. Gud vad länge sedan.
Jag trodde aldrig att det skulle bli vi två om det inte hade varit för en envis blond tjej som övertygade mig att ge det hela en chans o idag ångrar jag INTE att jag gjorde det,gav honom en chans, ha ha...
Den här mannen som är mitt liv, har stöttat, hjälpt, torkat mina tårar så många ggr, har gett mig hopp när jag inte trodde det fanss något kvar, har fått mig att inse att jag ska vara glad åt det jag har o inte har. Han har kämpat vid min sida då han inte var tvungen, men gjorde av all kärlek till mig. Mycke har tärt på oss, vi har tvivlat flera ggr, orkar vi fortsätta? I slutändan så skulle jag aldrig se mig själv med en annan man, det finns bara en. Min man!
Nu vet jag att han inte läser min blogg o kan därför inte sen min fina kärleksförklaring. Det gör inget för jag känner så här iallafall. Jag hoppas att vi får bli gamla o grå tillsammans, se våra barn växa upp, få underbara barnbarn.
Tack för dessa 11 år som har innehållit så mycke känslor o hoppas att det blir mer glädje de närmaste åren som kommer. För visst kommer det alltid vara du o jag, Puss!
Älskar dig!
Förbannade grisinfluensan...
Ja, jag vet, det var ett tag sen jag bloggade. Har väl inte legat som nr 1 på min lista på vad som händer idag . direkt. Jag har börjat mitt nya jobb o jag gjorde det ordentligt redan från början. Jag jobbade 24 timmar det första pass o natten därefter. Tycker att jag fick starta kanske lite väl hårt, men å andra sidan e det väl så man lär sig.
Jag trivs på mitt nya jobb o känner att jag har kommit rätt fastän det e det rättså tungt o krävande, men ändå så känner jag mig så välkommen av alla o det gör ju att man trivs.
Jag känner att jag skulle vilja lätta mitt hjärta, jag vet inte om min blogg intresserar, men jag vet att en del läser den. Jag har eller det var längesedan som jag skrev hur jag kände det via min blogg.
Jag har sedan en tid fått kontakt med min syster igen, varför e inte relevant. Men, jag har ju i flera år önskat att jag hade haft en syster att ringa o få råd, skvallra av sig om kärleksbekymmer, prata om barnen, prata om mig själv, bara känna att jag har någon förutom min familj här hemma att prata med.
Jag känner att vi har varandra nära som vi hade en gång i tiden o det gör mig så glad, så harmoniskt, så trygg. Jag hoppas att det alltid kommer att förbli så, det e ju trots allt ett antal år sedan det inte var så. Jag tycker så mycket om min syster o mina syskonbarn o vill ställa upp så mycke jag bara kan så hela den familjen kan få känna en trygghet som e så självklart.
Nu kanske jag sårar andra via min blogg, men jag vill kunna skriva som jag känner utan att nämna några namn. Jag vet att det nämns pikar här o där, men det har det ju alltid gjort o kommer väl alltid funka så.
Idag har jag varit o vaccinerat mina barn, helt otroligt att man ska behöva vara med om ett sånt hysteri som det är, det här med svinis...
Jag har då suttit framför datorn hela förmiddagen o uppgraderat vårdguiden, ja säkert 10 ggr i timmen. Inget vaccin i Brandbergen, men när jag såg att det fanns i Handen så var det utan tvekan att jag skulle dit. Satte mig i bilen o hämta alla kidsen för att jag vill inte sitta o vara orolig längre, de ska ha sin vaccin oavsett om jag fick vänta i flera timmar.
Så, nu e det klart. Nu e det bara att vänta o se om det händer något under natten.
Lägger in en bild på grisinfluensan...
En sån tuff dag...
Igår begravde vi vår mamma, barnens mormor. Å det var så himlans tufft. Barnen var jätteledsna o det gjorde så ont i en. Begravningen var jättefin och väldigt lyckad om man får säga så. Mammas fina vita kista med lila och vita nejlikor. Barnens teckningar, Amandas brev, Victors ring o allas blommor. Ljusen som lyste upp runtomkring oss.
Jag vet att hon var där med oss hela tiden,hon krama om barnen när de sa hej då. Vi tog o kände på kistan flera ggr.
Nu är hon borta för alltid o vi måste gå vidare . Mamma berörde många under sin tid här på jorden o en av den är ju hennes fd. kille Tommy. Han har ju varit med mamma så många år o de betydde så mycket för varandra, för oss.
Det var helt underbart att se honom, känna hans hårda kram, se hans så fräsch som han var.
Det var en tung dag, men jag tror att mamma var nöjd.
Begravning av min mamma...
ja, vi har gjort det idag. jag är för alldeles trött för att skriva om det o tänkte göra det i morgon. Jag tänkte gå o lägga mig för länge sedan, men har haft en väldigt orolig dotter här hemma. Det slutade med att Hon skulle sova i våran säng enligt min man o så klart att hon får det, min lilla/stora Emma.
Jag kommer tillbax i morgon o skriver om dagen, har inte riktig med energi känner jag just nu, kram på er.
Oro och en önskan...
Jag har hela tiden idag haft en tanke o det e ju såklart min mammas begravning, det är så mycke känslor som finns i mig o mina barn så här dagen innan. Det är så svårt att föreställa sig att man i morgon kommer att sitta framför hennes kista o titta, lyssna,förstå att bara säga hej då är för mig så konstigt. Min mamma har varit med om allt i stort sett. Iallafall det jobbigaste att förlora ett barn. Jag kan inte tänka mig in i den situationen, men om jag måste så vet jag inte vad jag hade gjort. Sörjt så klart, men hade hade jag struntat i de liv som fanns kvar, det vet jag inte! Antagligen inte. Det var en annan tid en annan plats, det hör inte saken till just nu. Varför sitter man o funderar så mycket när saker o ting har hänt än att kanske förebygga saker innan det händer. Jag har nog varit så besviken o blundat för att en dag kommer hon att försvinna. Det har ju alltid varit något...
Jag har försökt att alltid ha nånting o göra idag så man slipper TÄNKA...det har ju inte varit svårt eftersom det har varit rejält smutsigt på mina golv, i mitt hem. Alla som känner mig vet att när jag säger så, så är det illa. Det har ju sina förklaringar. Jag tänker på min pappa när han dog o jag hade väl kanske velat skriva så mycket just nu, men av respekt för andra som kanske läser bloggen så gör jag det inte så här dagen innan. Han var ensam, när han dog. Förutom alla sjuksyrror som fanns eller läkare vid hans sida så var inte hans familj där. jag vet ju att det gick snabbt, men jag kan ju inte låta bli att tänka hur gick det till med mamma, led hon, gick det snabbt, sa hon något innan? Jag vet inte, men önskar att jag visste. Vi får ju reda på senare vad hon avled av.
Nu till imorgon igen så hoppas jag att det kommer att komma en person som betydde så mycket för oss små när Robert fanns o lite därefter. Jag harans egna. Jag har ingen aning om han kommer finnas där, men OM, så kommer jag att bli alldeles varm o känna en ro o lugn i mig. Jag har saknat han så mycket, även om jag inte alltid stod i fokus så finns det så många minnen. Jag minns min lillebrors pappa som en väldigt hängiven person mot sin familj o gjorde allt för sina barn även om de inte var hans egna. Han hade såklart sin brister oxå.
Hur som helst så önskar jag att han kommer imorgon o sedan så är jag så klart glad o se alla de andra på begravningen oxå. Jag är så trött just nu o ska väl fundera på att gå o lägga mig, men då kommer dagen....o som jag känner just nu så är det så tufft för inte bara mig utan för alla.
Jag hoppas av hela mitt hjärta att allt kommer att bli bra i morgon...
Så tröttsamt, försökte hitta en lila nejlika som mamma hade godkänt, men icke sa nicke...
Så det får vara bra så!
Ses!
En hel del i huvudet o en trött kropp....
Ja, idag är jag bra trött. jobbade från 12 igår till 22 ungefär. Kan ju säga att jag somna på mindre än fem minuter. Vakna vid sju i morse eller blev väckt av väckarklockan rättare sagt o visste att jag hade en del att fixa idag. Pratade med syster först, det känns som man missar så mycke på en dag då man inte har pratat. jag vill ju gärna höra vad som har hänt eller händer i deras familj. Ta det här rätt nu sis. Var iväg o handla till smörgåstårtan som jag faktiskt har gjort klart nu o tror att det kommer att smaka bra.
Nu har jag bara tagit en paus i städandet o tittat på mitt schema som jag bara grämer mig över.
Har inte hunnit tänka så mycke över morgondagen än, men jag vet att det kommer ikväll då jag har satt mig ner i soffan med min dator i famnen. Kommer nog vakna imorgon med lite blandade känslor, både bra o kanske mindre bra.
Har ännu inte provat kläderna jag ska ha på mig, måste leta efter Mickes skjorta o vad jag absolut måste göra innan vi beger oss iväg, noppra skogsdungarna jag har. Det har inte varit min högsta prio de senaste veckorna direkt.
Nä, får väl fortsätta...
Dagen D närmar sig...
Känner mig hängig idag o vet inte riktigt vad det är,Madeleine fick ju feber igår kväll så hon är hemma idag. Usch...fryser o vill inte alls jobba 10 ½ timme idag. Får ju vara glad att jag är ledig i tre dagar sen. Har lite blandade känslor inför onsdag, det ska bli skönt att få träffa en del personer som jag inte har sett på många år. Samtidigt så vet jag att det kommer att bli fruktansvärt jobbigt att säga hej då till mamma. jag vet ju att hon kommer att vara där med oss i en fin röd klänning. Hon kommer ju att ligga där i sin vita kista rakt framför oss,död. Vi kommer att vara en salig blandning på människor släkt, barn, barnbarn, fd. pojkvänner m.m. Det känns bra att alla dessa människor vill komma för det betyder att hon har berört dem på något sett när hon var här levandes på jorden.
Jag känner en del oro o hoppas att allt kommer att bli så bra som vi hoppas på. Att det blir en bra o minnesvärd begravning för alla.
Jag vill säga Tack till min syster Jannice som har fixat hela den här begravningen, allt papperarbete o allt annat som har med mammas död att göra. Jag hoppas att det är fler än jag som kommer att tacka henne för allt jobb som hon har lagt ner på det här. Dessutom har hon ju en massa andra saker o tänka på utöver det här. Vi är ju faktiskt fler i släkten....
Nu ska jag lägga mig brevid madeleine i sängen en stund innan det är dax att ge sig iväg till jobbet, huuuaaaa!
Ses!
Ger syster 12 röda rosor för sitt engagemang!
Lördagmorgon...
Godmorgon, här sitter jag med min nya dator i väntan på att kaffet ska bli klart. Om ett par timmar ska jag iväg o jobba skönt att det bara e fem timmar så här på en lördag.
Hade en lite jobbig kväll igår, Pratade med Madeleine om mammas begravning. Berättade för henne hur det skulle se ut i kapellet o så eftersom det här är hennes första begravning. Hon blev jätteledsen o var ledsen en lång stund. Hon berätta att det var inte begravningen som var jobbig utan att hon sakna sin mormor så mycket.
Jag dukade fram lite ost o kex o lite fredagsmys så då blev allting bättre.
Nä, ska gå o ta en kopp kaffe o in i duschen sen.
Ses!
Nytt jobb och pass nr två...
Ja, då har jag avslutat dag nr 2 på mitt nya jobb. än så länge så går det väl bra. har ju som sagt precis börjat o jag har en hel del jobb framför mig. Försöker just nu bara att komma in i hennes rutiner o det kan väl ta ett tag efte4rsom alla assistenter arbetar på olika sett. Så jag får väl hitta mitt eget sett, men ändå följer reglerna därhemma.
Mitt nästa pass är på lördag 12 - 17 och måste ju säga att det är ganska så skönt att få mjukstarta. jag är ju inte helt frisk än, min lunga verkar inte vilja bli bättre eller så är det bara så att det tar asån tid att bli frisk. Jobbigt, men hoppas att det bara e så att det tar tid.
Pratade med syster igår, även idag oxå iofs, men hon berätta en del om mormor som jag tycker e lite obehagligt inför mammas begravning. jag hoppas att det kommer att bli en fin o minnesvärd begravning o att vi alla känner att vi kan säga farväl på ett ordentligt sett.
Emma, Micke o Madeleine kommer ju att följa, det är deras första begravning som de går på iallafall barnen så jag hoppas innerligt att det inte händer något som man inte e beredd på. Tycker det är så skönt att syster är där med sina barn oxå.
Jag ser fram emot det som kommer att hända i framtiden o hoppas att de personer som jag tänker på äntligen kommer att få lite ro o trygghet med allt. Att de får landa o må bra som alla andra har rätt till.
Nä, nu ska jag gå o göra lite andningsövningar ska gå med Emma till sin lärare i morgon på ett sk lära-känna samtal.
Må så gott!
Mammas grejer...
Har nu gått igenom alla mammas saker som Micke O Roger hämtade ifrån hennes lägenhet. Hittade väl inget speciellt, det är så mycke osammanhängande skriverier. Hon hade en klocka som såg rättså ny ut o lite smycken inget av värde. Men, misstänker att det var de hon köpte på Glitter den 18 juli. Jämförde med kvittot o det verkar stämma.
satte även igång hennes telefon igår o hittade en del nummer som hade ringt till henne. Däremot så var inte hennes klocka rätt inställt så telefonumrerna gick inte att se med datum o tid. Det senaste meddelande hon hade fått var ifrån comviq den 30 juli o det var inte öppnat. Det enda numret jag kände igen var mormors o hon hade ringt till henne den 3 februari då mamma fyllde år. jag provade att ringa en del nummer igår o det var bara ett som det gick fram signaler. detta nummer ringde mammas telefon igår kväll då jag låg o sov. ska ringa upp det igen o se vem den här personen e, det kan ju vara en vän till mamma.
