Hmmm...
Jag är så glad att jag har min lilla familj som stöttar mig så mycke som de gör i allt. Vi behöver ingen annan och inte många andra visar eller har visat intresse för oss ändå. Vilket inte gör mig ett dugg, mindre snack att prata om. Något som jag har undrat i flera år är, om det tex skulle hända mig något skulle de bry sig eller tänka who cares en mindre i släkten.. Jag vet att min släkt splittrades för herrans många år sedan och det kommer väl aldrig bli någon större ändring på det. Jag gläds åt de som finns kvar att de har varandra iallafall, så har det alltid varit. Även om det har varit en massa skitsnack om varandra däremellan.
Jag slutade iallafall bry mig för ett antal år sedan och bryr mig bara om de som bryr sig om mig, min lilla egna familj här hemma. Tragiskt, men så är det. Jag vill inte och kommer aldrig att vara en bricka i spelet, mallanhandet eller den tredje.
Ibland så finns det inget alternativ än att man drar sig undan och det har jag ju aldrig gjort förut ( ironisk), men det är nog det bästa sättet att inte bli sårad på för det blir man alltid i slutändan i vårat släkträd, där stammen aldrig har varit speciell stabil.
Jag är min egen vinnare och har blivit så otroligt stark av alla mina tragiska ögonblick och den dagen jag skulle försvinna så vill jag bara ha just min egna lilla familj där.
Var in på Ica och köpte lite tulpaner till mig själv och videungnen fick jag av Madeleine igår, jättefint blev det.
Kommentarer
Trackback
