Usch...vilken hemsk dag!!!!
Är helt slut i huvudet idag känner jag,det var en väldig tuff lördag för mig igår. I fredags så jobba jag 6.5 timmar själv i Skarpnäck och det var en bra lång bit till bussen hem därifrån, men kämpa vidare av utmattning. Möter upp Micke och barnen i centrum för att handla lite till kvällen. Efter två timmar hem i lugn och ro börjar Isabelle att gnälla och ta sig mot örat och det slutar med att hon skriker av smärta, jaha tänkte jag, nu har ungen fått öroninflammation. Den natten sov jag med henne i Emmas säng, så Micke kunde få sova. På lördagmorgon var det bara att ringa akutmottagningen i Handen. Dubbelsidig öroninflammation hade hon,stackars liten. Pencillin i 10 dagar morgon och kväll blir det. Hon bara hatar den där medicinen och man vet ju själv hur äcklig Kåvepenin är. Hon spydde upp den första kuren,så det vara att hälla upp en ny igen.
Denna dag, lördag var ju planerad att jag Och Micke skulle ut och käka middag ensamma och bara vara själva utan barn denna natt. Men, så blev det ju inte direkt.
Vi planerade en middag ute iallafall,men att barnen skulle sova hemma.
På vägen in till isabelles rum så hör jag att någon ringer på hiss larmet flera gånger och jag öppnar dörren och hör att min dotter och hennes kompis som är fem år skriker i hissen helt hysterisk. De satt fast för att deras pulka hade fastnat med snöret mellan hissen och våran våning och pulkan hade då åkt upp och fastnat ovanför hissenoch jag visste inte riktigt vad jag skulle göra,kände paniken börja komma. Jag försökte lugna ner tjejerna och bad dem vänta för att jag skulle springa efter hjälp. Jag sprang upp och ner för den där trappen med tårar rinnande i ansiktet, jag vet inte hur många gånger. Ibland visste jag inte ens vilken våning jag var på.Men medans Carola och Melissa pratade med tjejerna i hissen så försökte jag ringa efter hjälp,ingen svarade. Tillslut ringde jag SOS och fråga vad jag skulle göra, de försökte också ringa hissjouren,men inte ens de fick tag på dem. Under den här tiden så satt de två barn fast i hissen och skrattade och sjöng,helt otroligt vad duktiga de var. Tillslut så klipper Micke av handtaget på pulkan och ruckar på hissdörren och plötsligt så åker hissen ner. Gissa om jag blev lättad och ungefär samtidigt kommer de ifrån hissjouren,när allt är över. Priotering nr 1, ja eller hur! De satt fast i 40 minuter och jag har nog aldrig kramat madeleine så hårt som jag gjorde när dörren gick upp. Usch jag önskar ingen föräldrer detta, fy sjutton vilken hemsk upplevelse.
Kramar
Denna dag, lördag var ju planerad att jag Och Micke skulle ut och käka middag ensamma och bara vara själva utan barn denna natt. Men, så blev det ju inte direkt.
Vi planerade en middag ute iallafall,men att barnen skulle sova hemma.
På vägen in till isabelles rum så hör jag att någon ringer på hiss larmet flera gånger och jag öppnar dörren och hör att min dotter och hennes kompis som är fem år skriker i hissen helt hysterisk. De satt fast för att deras pulka hade fastnat med snöret mellan hissen och våran våning och pulkan hade då åkt upp och fastnat ovanför hissenoch jag visste inte riktigt vad jag skulle göra,kände paniken börja komma. Jag försökte lugna ner tjejerna och bad dem vänta för att jag skulle springa efter hjälp. Jag sprang upp och ner för den där trappen med tårar rinnande i ansiktet, jag vet inte hur många gånger. Ibland visste jag inte ens vilken våning jag var på.Men medans Carola och Melissa pratade med tjejerna i hissen så försökte jag ringa efter hjälp,ingen svarade. Tillslut ringde jag SOS och fråga vad jag skulle göra, de försökte också ringa hissjouren,men inte ens de fick tag på dem. Under den här tiden så satt de två barn fast i hissen och skrattade och sjöng,helt otroligt vad duktiga de var. Tillslut så klipper Micke av handtaget på pulkan och ruckar på hissdörren och plötsligt så åker hissen ner. Gissa om jag blev lättad och ungefär samtidigt kommer de ifrån hissjouren,när allt är över. Priotering nr 1, ja eller hur! De satt fast i 40 minuter och jag har nog aldrig kramat madeleine så hårt som jag gjorde när dörren gick upp. Usch jag önskar ingen föräldrer detta, fy sjutton vilken hemsk upplevelse.
Kramar
Kommentarer
Trackback
