My life...

Idag var det dax för Olivers andra vaccinationspruta och även den mot kennelhosta. Jag är ju kund tidigare på Kolartorp och tycker att personalen där är helt underbara. Sist jag var där var när vi kastrerade Sigge som tyvärr inte finns med oss idag. Men, det är så skönt att de är engaerande i vilken katt vi hade kvar och hur denna mådde osv. De hade byggt om allting eller snarare byggt ut villan, jättefräsht var det. Hur som helst så gick allting bara bra, han pep till lite våran lillkille. Vi var så välkomna tillbaka och var det något vi undrade över så var det bara att ringa. Tycker inte att det var så farligt i pris heller för att vara hund.

För en tid sedan fick jag veta att jag inte kan jobba kvar där jag jobbar pga hälsoskäl som jag skrev i tidigare inlägg. Det tog väldigt hårt på mig eftersom jag trivdes så himlans mycket just hos min brukare. Jag kunde ju liksom inte ha det så mycket bättre, bra tider, en helt underbar brukare, goa arbetskamrater osv. Nu kommer jag att bli arbetskompis med min man eller rättare sagt han kommer att bli min chef. Jag har ingen aning om hur det kommer att fungera, men jag vill ändå försöka och se. Funkar det så är det jättebra och funkar det inte så är det inte så mycket att göra åt den saken. Jag har aldrig haft svårt att få ett jobb förut. Det ska bli riktigt spännande detta. Förra onsdagen så ringde jag våran sk inhoppande chef och berättade att jag skulle sluta. Jag ville komma in på kontoret och skriva på uppsägningspapper så fort som möjligt, men han hade inte tid att träffa mig så han skulle skicka hem papper. Dessa papper eller detta pappret har inte kommit än. Idag har jag försökt att få tag på honom och antingen e han på möte, sitter i telefonen eller så svarar han, men ingen pratar. Sjukt! Jag vill ju ha detta ska bli  klart så jag kan börja jobba den dagen vi har bestämt. Blir smått irriterad eftersom jag vet hur detta företag funkar och hur det fd företaget funkade. Jag kommer iallafall att kräva ett viss datum för min uppsägning om jag inte får detta papper imorgon.

Idag fyller min tjej 14 år och jag tänker likadant som förra året, att tiden bara flyger iväg.

Jag ska ge mig in i något helt nytt och jag har ingen aning om hur jag ska klara av den uppgiften. Det ska inte vara så komplicerat tydligen. Jag har aldrig varit ett stort fan av detta, men tycker ändå att jag borde klara av det. Samtidigt avslutar jag något annat som jag igentligen inte ville, men allting är pga hälsoskäl. Jag hade/har ju nu så bra som det är och framtiden är oviss för mig. Det finns fördelar och nackdelar med allt så är det ju. Men, fördelarna är så mycket bättre och då finns det inget val, känner jag. Samtidigt så fick jag höra något annat idag och jag förstår den här personen till 100%, men är samtidigt orolig för hur det kommer att påverka. Som Micke sa till mig på lunchen så måste jag tänka på mig själv o min familj i första hand och det är ju helt rätt. Jag kommer att berätta vad det är längre fram då det inte är så nytt.

Igår på förmiddagen så fick jag så jäkla ont i magen, den svällde upp ovh det lät ordentligt om den. Jag skulle snart gå till jobbet då jag kände att illamåendet började komma. Jag gick iväg och satte mig vid köksbordet med min kollega och brukare. De såg att jag inte riktigt att jag mådde bra, jag var tydligen kritvit i ansiktet. Tog en samarin av henne och hinner inte mer än att dricka upp den så ligger jag på huk över hennes toalett och det slutar aldrig. Det var bara att vända på klacken och gå hem. Jag fick skuss av Micke annars så hade jag nog varit tvungen och stanna ett antal gånger vid vägkanten. Jag gick o hämtade hinken och la mig på engång. Det blev några vändor under kvällen, men har iallafall sovit i 18 timmar. Micke var och hämtade Isabelle nu imorse o lämnade henne på dagis, så jag bara kunde få vila nu under dagen. Så nu ligger jag o Oliver i sängen o glor på tv i väntan på ett tvprogram.